Mot en svensk ledarposition inom forskning och utveckling

Sveriges internationella konkurrenskraft måste stärkas. Industriproduktionen dras ner och utvecklingen flyttar utomlands, samtidigt som efterfrågan på kompetenta medarbetare stegrar. Därtill står stora klimatutmaningar mellan oss och en hållbar samhällsutveckling. Tiden är förbi då fabriken byggdes på en uppfinning, som genererade jobb och inflyttning till nya samhällen. Nu när tre fjärdedelar arbetar inom tjänstenäringen är dragkraften är inte längre fabriken. Det som lockar är det stora utbudet, mötesplatsen där vi får arbeta och leva i kreativa, vackra och internationella miljöer. Så. När förutsättningarna förändras behöver recepten för framgång uppdateras. Hur främjas egentligen utveckling av nya idéer, som skapar arbetstillfällen och välfärd i kunskapssamhället?

Näringsdepartementet har inlett resan mot förändring av sina åtgärder och prioriterade områden. Den 27 april skrev näringsminister Annie Lööf en debattartikel i Dagens Industri. Regional utveckling, samverkan och attraktionskraft är tre viktiga drivkrafter regeringen identifierat. Och i klimatutmaningarna, kan Sverige bli världsledande som en del av lösningen. Lööf menar att nyckeln till en starkare svensk innovationsförmåga är ökad samverkan ­mellan ­forskare, branscher och företag. Då krävs nya kraftsamlingar för samverkan och branschöverskridande angreppssätt.

För arkitekter och teknikkonsulter, med samhällets och industrins utveckling som arbetsfält, är det kanske främmande att överhuvudtaget tänka i olika branscher. Det arbetet kräver samverkan varje dag. Det kräver starka kopplingar mellan näringsliv och akademi, för att kunna omvandla teoretiska resultat till realiserbara lösningar. Branschen behöver nå höjd i innovationerna, både vad gäller produkter och tjänster. Det är medlemsföretagens lösningar som ska skapa det hållbara samhälle där människor vill arbeta och bo i framtiden.

Vi som branschförening tar till oss näringsministerns uppmaning. Idag samlas vi inom samhällsbyggnadssektorn, för att identifiera och beskriva en väg framåt. Det finns viktiga åtgärder som kan stärka svensk innovationsförmåga och konkurrenskraft. Som alltid finner vi dem tillsammans.

Främjar du innovation i upphandlingen?

Hade du chansen att närvara vid fredagens seminarium i innovationsupphandling? Det var ett mycket intressant och engagerande seminarium anordnat av WSP Analys & Strategi. Det gav en bra inblick i de aktiviteter som pågår på området, inom EU och i enskilda medlemsländer samt i VINNOVA:s understödjande verksamhet.

Upphandlingsregelverket anger olika sätt att upphandla innovationer. Den sk Innovationsupphandlingen, som faller inom VINNOVA:s verksamhet, är i princip undantagen upphandlingsregelverkens tillämpning, även om de grundläggande principerna ska följas. Det handlar här om forsknings- och utvecklingstjänster (”FoU”), där staten tillhandahåller företag medel för att främja innovationer.

Seminariet berörde även sk innovationsvänlig upphandling, dvs upphandling som främjar innovationer. Innovationsvänlig upphandling sker inom ramen för ”vanliga” upphandlingar och då tillämpas bland annat lagen om offentlig upphandling. För att innovationsvänlig upphandling ska kunna tillämpas och vara just innovationsfrämjande kan upphandlande myndigheter t ex funktionsupphandla eller tillåta anbudsgivarna att lämnar alternativa anbud.

Tyvärr ser man alltför sällan att upphandlande myndigheter använder sig av innovationsvänlig upphandling. Glöm inte bort att den här möjligheten finns. Medlemsföretagen är positiva till funktionsupphandling och alternativa anbud, för innovationsvänlig upphandling ger företagen möjlighet att presentera sina kreativa lösningar, att vara innovativa och optimala rådgivare. Vi ser fram emot en ökad användning av innovationsvänlig upphandling i framtiden!

Ett olyckligt utspel om PBL

På Brännpunkt i SVD uppmanade Veronica Palm regering att riva upp den nya plan- och bygglagen.

I likhet med Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier ser jag gärna att lagen ses över. Vissa paragrafer känns onödigt krångliga och vissa moment lite osäkra. Förra veckan höll departementet hade en hearing med näringslivet om just erfarenhetsåterföring efter ett år av nya PBL. Den allmänna känslan är att lagen, trots sina svårigheter, har förbättrat många punkter och att det återstår att se vilken tillämpning kommuner kommer att göra.

Veronica Palm kommer med ett intressant förslag: ”Vi står fortfarande i ett läge där kommunernas möjligheter till planering och bostadsbyggande behöver moderniseras, förenklas och förtydligas samtidigt som plan- och byggprocessen behöver effektiviseras och byråkratin minska.”

Jag kan inte se något annat än att det är bara att göra det. Det är helt och hållet en fråga för kommunerna. Jag tror inte regeringen kommer att förhindra det.

Seminariet ”Konsulters ansvar och försäkring” turnerar

I förra veckan anordnade STD-företagen frukostseminariet ”Konsulters ansvar och försäkring” i Malmö. Det var den tredje anhalten på turnén genom landet. Vi som turnerar är STD-företagen tillsammans med Länsförsäkringar och Aon Sweden, för att informera medlemsföretagen om deras ansvar i uppdrag och hur ansvaret är kopplat till konsultföretagens ansvarsförsäkringar. Seminariet har tidigare hållits i Stockholm och Göteborg. Under senvåren kommer det också att hållas i Emmaboda för regionerna Växjö och Kalmar, för att till hösten fortsätta till övriga regioner i landet.

Till frukostseminariet i Malmö kom drygt tjugo personer från medlemsföretagen, en mycket aktiv skara som ställde många intressanta frågor till föreläsarna. Det var roligt att se detta stora engagemang. Det bekräftar för oss att detta är viktiga frågor för medlemsföretagen, frågor där de behöver vår support. Med en sådan respons börjar hjärncellerna arbeta för att klura ut framtida aktiviteter  vi kan arrangera för våra medlemsföretag på detta område, för att ytterligare stärka företagen i deras avtalshantering.

Årets Guldhuset-vinnare utsedd

Karin Ahlsén, White, tog hem årets Guldhuset-pris för gott ledarskap. Bland fyra finalister gick hon i mål som vinnare. Guldhuset delas ut av CMB, Chalmers samverkan med företagen i väst. Karin höll ett kort anförande om sin utveckling i den ledande rollen. Hon gav dessutom en del fina tips som vi återkommer till i kommande nyhetsbrev.

Årets CMB-dag hade som tema BIM och dess utveckling. Många är kallade men få har riktigt kommit igång. I England har man antagit en policy om BIM-användning. Kommer vi att få se det även i Sverige? Från planka, till CAD, till BIM – är branschens olika utvecklingssteg. Men nu är fler aktörer inblandade, som ska kunna använda det som produceras, både under och efter projekteringen.

Miljonprogram 2.0

I många olika forum diskuteras situationen som uppstår när urbaniseringen i Sverige ändrar skepnad. Folk flyttar från mindre  till allt större städer. Detta är ett europeiskt fenomen och inte specifikt för Sverige, som man lätt kan tro om man lyssnar på debatten. Dessutom förväntas Sverige ha en miljon fler invånare 2050 och det är unikt, i ett Europa som vid samma tidpunkt kommer att ha samma antal invånare som idag, fast äldre.

Kombination av dessa två fenomen, ändrad urbaniseringsform och befolkningsökning, kommer att sätta stor press på regioner som redan idag är strypta av bristen på bostäder. Det är helt enkelt dags för Miljonprogrammet 2.0.

I Byggindustrin framhäver Staffan Åkerlund att det är nödvändigt att hitta den politiska visionen och i ett annat inlägg efterlyser Staffan Carenholm en samhällsbyggnadsvision. De har självklart rätt båda två.

Det vore olyckligt om Miljonprogrammet 2.0 byggdes på samma sätt som Miljonprogrammet 1.0, men det är ändå nödvändigt med en nationell samling kring bostadsfrågan. Staten, regionerna och kommunerna kan inte längre skylla på varandra. En bred politiskt gränsöverskridande överenskommelse måste komma till för att lösa ett problem som blir alltmer besvärande. Annars är det osannolikt att marknaden förmår att leverera något annat än samma standardiserade lösningar som under förra omgången.

Vi behöver differentierade lösningar, lösningar anpassade efter olika levnadsbehov och stadier i livet. Vi behöver forska kring nya boendeformer som klarar av en åldrande men frisk befolkning och vi behöver hitta nya lösningar för bostäder till unga människor. Listan är lång men utan en nationell samling kring den här frågan är risken stor att vi missar målet och inte orkar skapa det hållbara samhälle som vi pratar så varmt om.

Framtidens samhällsbyggande?

Foto: Tanja Lundén, IQ Samhällsbyggnad

Lasse Berg, Foto: Tanja Lundén, IQ Samhällsbyggnad

IQ Samhällsbyggnad hade stämma i förra veckan och efter stämman anordnades ett seminarium om framtidens samhällsbyggande. Vilka parametrar kommer att påverka oss? Hur påverkas staden? Vilken teknikutveckling och uppfinning kommer att betyda mest för vår framtid?

Visioner utvecklades utifrån tre olika perspektiv. Med ”våra drömmars stad” som metafor, berättade Erik Herngren, Kairos Future, om sin vision av den kommunikativa staden, som ett barn av sin tid, full av upplevelser. Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist belyste sedan behovet av ökad beställarkompetens för att kunna möta globaliseringens utmaningar.

Till sist tog Lasse Berg, hedersdoktor vid Lunds Universitet, över ordet. Han framhävde att staden måste möta sina utmaningar utifrån människans behov, som skapats under miljoner år av utveckling; vi är människor besatta av vår sociala tillhörighet. Vi kommer att möta en alltmer urbaniserad värld där vi blir äldre och ensammare medan biotekniken kommer att förändra våra livsvillkor. Lasse Bergs fantastiska berättarengagemang fick den leende publiken att reflektera över utmaningarna som samhällsbyggarsektorn måste möta.

Samhällsbyggandet handlar alltför ofta om tekniska frågor och alltför sällan om oss, alla vi människor som kommer från en liten grupp av cirka 100 individer som för 600 000 år sedan lämnade Afrika. Tur att vi numera har Facebook för att hålla koll på vår flock…

Lyckat avslut på projekteringsledarkursen

Förra veckan avslutades pilotomgången av STD-företagens kurs Projekteringsledare.

18 personer deltog i kursen som sträckte sig över tre månader, med ett tvådagars-pass per månad. Kursen har tagits fram av STD-företagen i dialog med arkitekter, tekniska konsulter och projektledare. Kursen är indelad i tre tydliga sessioner: den personliga utvecklingen, projekteringsprocesskunskap och ledarskap.

Vid avslut fick deltagarna berätta om vad de hade upplevt och vilka av dessa nya kunskaper de kunde få nytta av i sina framtida yrkesliv. Överlag visade sig kursen väldigt uppskattad av deltagarna, som gav höga poäng vid utvärderingen, med ett genomsnittligt värde på 5,2 (av 6 möjliga poäng). Utvärderingen syftade också till att fånga upp erfarenheter och förbättringspotential för framtida kurser. Vi återkommer med ny datum för kursen framöver.

Som medansvarig för projekteringsprocessens block blev jag självklart glad att höra att många hade uppskattat ett nytt förhållningssätt till projekteringsprocessen, genom en ”agilare” process. Projekteringsprocessen idag har ändrats, det ställs allt större krav på flexibilitet och det blir väldigt viktigt att kunna beskriva verkligheten på ett sätt som vi konsulter kan känna igen, istället för att uppleva en närmast kaotisk process. Det handlar om trygghet och om en process som tillåter konsulterna att bidra maximalt till projektet.

Stora tillväxtdagen lyfte regionernas attraktionskraft

Näringsminister Annie Lööf på Stora Tillväxtdagen

Näringsminister Annie Lööf på Stora Tillväxtdagen. Foto: Andia Ghafouri/Näringsdepartementet

Igår arrangerades Stora Tillväxdagen av Tillväxtanalys och Tillväxtverket. Huvudtemat i år var regionernas attraktionskraft och dagen till ära var Annie Lööf på plats och presenterade regeringens nya satsning Attraktionskraft Sverige. – Sveriges hållbara tillväxt är beroende av att vi har miljöer som människor vill bo och verka i, sa Annie Lööf och det var en uppenbart engagerad och stolt näringsminister som presenterade projektet för ett stort antal politiker och företagare från hela landet. Satsningen ska initialt fokusera på att locka människor att besöka, uppleva och bo i våra regioner. Service, kultur, digital kapacitet, boendemiljöer och upplevelser ska locka dem dit. Men hur ska vi alla kunna vara mest attraktiva, särskilt i konkurrensen med storstadsregionerna? Några svar kom under dagen, då ökad samverkan, förbättrad infrastruktur och hur attraktivitet skapas diskuterades.

Medverkade gjorde också LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Han står inför en stor rekryteringsutmaning i sin växande verksamhet och konstaterar att det inte räcker med tillgång på jobb för att få folk att flytta. Det handlar också om jobb och skola för den medföljande familjen, bostäder och en meningsfull och intressant fritid. Därpå följde dagens höjdpunkt Charlotta Mellander, docent i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Hon som redovisade en omfattande studie om vad som skapar en kommuns attraktionskraft. Kunskapen kanske inte var helt ny men sammanställd och presenterad på ett engagerande sätt. Charlotta pekade på viktiga förändringar i samhället, från vårt industrisamhälle där produkter producerades på en plats, människor flyttade dit där industrierna fanns och produkter kunde flyttas till platsen de skulle säljas. Vidare till dagens samhälle, som i ökande grad bygger på service, kunskap och kreativitet. Företagen flyttar dit där människor och kompetensen finns. Idag räcker det inte med tillgång till arbete för att människor ska flytta. Bilden, och det som skapar attraktionskraft är mycket mer komplext idag. I rapporten framhävs 3Tn som förutsättning ekonomisk tillväxt i kommuner; Teknologi, Talang och Tolerans. Får ni chansen att höra Charlotta berätta om detta så ta den.

Så några slutsatser från dagen; För att locka människor att etablera sig i en ny region och skapa regional tillväxt behöver dessa frågor ligga högt upp på agendan. Önskelistan är lång; En god variation av varor och tjänster, en estetisk och vacker omgivning, en god offentlig service, en miljö med hög densitet och variation av människor, mötesplatser och sociala nätverk för att utbyta idéer och erfarenheter, en god infrastruktur, ett välkomnande och tolerant samhälle, utbildningsmöjligheter i alla åldrar, samt givetvis ett arbete, en bostad och en god lön.

Delar av Stora Tillväxtdagen 2012 kommer att sändas i SVT:

24/4 kl. 09.00-12.00 i SVT2 och 12.00-13.00 i Kunskapskanalen
30/4 kl. 09.00-12.00 i SVT2 och 12.00-14.00 i Kunskapskanalen

Framtidens karriär – ingenjör

Det råder akut brist på ingenjörer! Med dagens nummer av Dagens Industri kommer tidningen Framtidens Karriär – Ingenjör. Detta är ett exempel på stegen för att stärka och synliggöra ingenjörens roll och möjligheterna för framtidens ingenjörer. Tillsammans med Swecos vd Åsa Bergman, tillika ny styrelseledamot i Svenska Teknik&Designföretagen, diskuterar jag framtiden och teknikkonsulternas behov av ingenjörer.

Vi har ett enormt stort behov av ingenjörer och behovet kommer att bestå. I framtiden kommer vi bland annat att behöva ingenjörer som kan kombinera energi- och hållbarhetsfrågor med beteendevetande. Åsa och jag talar nästan i korus när vi konstaterar att det råder en väldigt hård konkurrens bland teknikföretagen om de ingenjörer som utbildas i Sverige. Men framtiden för ingenjörer är ju så ljus, varför utbildar sig inte fler till ingenjörer? Det finns knappast någon som kliver ut från skolan och inte får jobb. Det finns en otrolig tjusning i att konkret kunna bidra till människors miljö och till samhällsutvecklingen. Det borde fler få vara med om. Kom till samhällsbyggnadssektorn!

Hela tidningen Framtidens Karriär – Ingenjör finns som pdf här.