En starkare arkitektroll?

I tidskriften Fastighetsvärlden skev Bo Liffner en uppmärksammad ledare. Arkitekterna måste kliva ner på plan och ta ett större ansvar för en god arkitektur som är viktig för samhällsutvecklingen. Det är intressant att uppmaningen kommer från en färgstark profil i fastighetsbranschen som under många år har varit ansvarig för en sektor som kan räknas till den mest kommersiella som finns: ICA-handlare.

Och jag kan inte annat än att hålla med Bo Liffner. Arkitekterna måste ta ett större ansvar och ägna sig också åt andra frågor än gestaltning. På senare tid känns det som att utvecklingen har gått åt andra hållet. Visualiseringsteknik och parametrisk design har skapat en flora av märkliga vridna huskroppar som florerar på internet. ”Internationella” arkitekter ägnar stor möda att rita meningslösa och kontextlösa projekt där konceptualisering tar över alla andra parametrar. Det är kanske inte en så önskvärd utveckling, det är knappast det som Bo menar.

Utmaningen är uttalad, det återstår att se hur arkitekterna kommer att reagera.

Reflektioner från Industridagen 2012

Den 15 februari arrangerade Industrirådet Industridagen för att resonera om framtiden och presentera det nya Industriavtalet. Industrirådet består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Diskussionerna på Industridagen kretsade såklart kring industriavtalet men också kring samverkan mellan parter och hur man skapar reallöneökningar. Man kan sammanfatta samtalen med att god dialog och stor kompetens om hur marknaden fungerar varit en del av framgången. Överenskommelser om realistiska löneökningar har bevisligen gett bättre resultat vad gäller reallöneutvecklingen de senaste 10 åren, därom var alla eniga, dock uteblev dialogen om lokal lönebildning med företagens vinstgenereringsförmåga som grund.

Leif Östling, koncernchef Scania och Industrirådets ordförande, inledde med att konstatera att det har skett en stor utveckling inom industrin sedan 60-talet och att tjänstefieringen bara ökar. Statistik från SCB visar att industriföretagen krymper i Sverige och att antalet anställda i industriföretagen minskar. Trots detta har den ”nya industrin” totalt sett ändå expanderat om man inkluderar de tjänsteföretag som finns runt industrin, där nya strategiska nätverk och partnerskap bildats. En annan stor förändring är uppdelningen ”arbetare”/”tjänstemän” som gått från 75/25 till omvända 25/75, vilket även det pekar på att konkurrensen inom industrin i allt högre grad handlar om kunskapsintensiva tjänster och konkurrensen om kompetensen. Nu var det kanske inte Leif Östlings tanke att hylla tjänstesektorn och lyfta fram den expansion som skett i tjänstesektorn de senaste 50 åren, men faktum kvarstår att den ”nya industrin” ser helt annorlunda ut idag. Kompetensutvecklingen idag ligger hos många fler starka aktörer och att ha rätt partners blir en allt viktigare fråga för den tillverkande delen av industrin.

Bland talarna fanns bl.a. Charlotte Brogren, Vinnova, Gustaf Fridolin (mp), Mikael Damberg (s), Åke Svensson, Teknikföretagen och vår finansminister Anders Borg (m). Detta rådde en positiv samsyn kring behovet av ökade satsningar inom forskning och innovation. Men också en förståelse för att det finns ett antal stora utmaningar där ute som samtidigt är stora affärsmöjligheter för den ”nya industrin”. Nytt i branschen var insikten om att världen genomgår en förändring och att det krävs nya former av nationell och internationell samverkan för att klara konkurrensen. Det krävs en mer flexibel syn på hur den tillverkande industrin ska få tillgång till rätt kompetens genom samverkan och nätverk, vilket i sin tur ställer nya krav på arbetsmarknadens parter och hur moderna avtal ska se ut.

Anders Borg gjorde som vanligt ett självsäkert och bra framträdande, han betonade åter igen vikten av att hålla igen med pengarna. Kanske skulle han dock ha nytta av en påhejare och mer framåtriktad kollega i regeringen som brann mer för teknik, utbildning, forskning och teknisk utveckling. Med en regeringskollega som kunde vara mer pådrivande och entusiastisk i dessa frågor, skulle vi kanske få en mer balanserad syn. Det Sverige behöver utöver stabil ekonomi och någon som håller i plånboken, är nytänkande och satsningar på regelverk, skatter och forskningsstöd som sätter fart på och gynnar den ”nya industrin”, den industri som inte bara tillverkar, utan faktiskt till över 75% består av tjänster.

Nära-nollenergibyggnader – Remissyttrande

STD-företagen har lämnat ett remissyttrande till Näringsdepartementet angående; Förslag avseende genomförande av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda m.m. Promemoria II: förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader.

Våra sammanfattande synpunkter är följande:

  • Skärpta krav i byggregler för byggnaders energiprestanda
  • Enhetliga, enkla och robusta regler
  • Ändrade regelverk som jämställer olika typer av uppvärmningsformer
  • Systemgränser som omfattar all energianvändning påverkad av byggnadsutformning
  • Stimuleringsinsatser för demonstrationsanläggningar och byggnadsprojekt
  • Ökad satsning på utbildning kring byggprocess och byggnaden som system
  • Förbättrad uppföljning av nära-nollenergibyggnader

Vill du läsa hela remissvaret? Se vår hemsida std.se.

Låt upphandlingarna avgöras i specialdomstol

SKL svarar utredaren Anders Wijkman och beklagar att gisslet med överprövningar, i Dagens Samhälle nr 3 2012. Framför allt reagerar man emot att domstolarna dömer så olika. Istället föreslår SKL att man inrättar en specialdomstol, likt den man har i Danmark och Norge. Där kallas det Klagenämnd och sägs ha ett kortare förfarande än det vi ser i Sverige. Dessutom med speciella jurister med hög kompetens på upphandlingsområdet och som enbart bedömer den typen av ärenden. STD-företagen har varit inne på samma tanke. De ärenden som våra medlemsföretag överklagar handlar oftast om stora infrastruktur-projekt. En process som i sig är långsam och som genom domstolarnas förfarande tar extremt lång tid. För ett snabbare utveckling stödjer vi tanken med specialdomstolen.

STD-företagens och Stockholmsmässans pris till arkitekturstudenter – vinnarna utsedda

Svenska Teknik&Designföretagen och Stockholmsmässan delar för andra gången ut pris i en arkitekttävling för studenter om utformningen av ett besökscafé, i ett specifikt material. Första gången var materialet trä och i år är det stål. Tävlingen, ”Nya ögon på stål”, genomförs denna gång tillsammans med Stålbyggnadsinstitutet och Entreprenörerna. Vinnarna är nu utsedda och prisutdelningen kommer att ske under Nordbygg 2012 där caféet kommer att vara uppbyggt i entréhallen.

Arrangörerna har varit ute på skolorna och föreläst om stål. En jury bestående av representanter från respektive organisation och från tävlingsavdelningen på Sveriges Arkitekter har bland de 41 bidragen valt ut ett vinnande förslag och sex hedersomnämnanden.

Juryn har beslutat att tilldela första pris till förslaget GRUVAN inlämnat av Jonas Berg och Benjamin Holmström, studerande vid Chalmers Arkitektur. Utöver prissumman på 20.000 kr kommer Jonas och Benjamin att få se sitt vinnande besökscafé i stål byggas upp på entrétorget vid mässan Nordbygg 2012. Förslagen har bedömts utifrån innovationshöjd, arkitektonisk gestaltning, funktion samt genomförbarhet.

Hedersomnämnande har gått till:
• Coil – Jonna Berg och Emma Svanström, Chalmers
• Framing – Lukas Malm och Beatrice Eckord, LTH
• Steel Weave – Chingis Ruth och Joakim Wadenholm, KTH
• Stål for all – Michael Ghersetti Fabiansson och Gizella Puskas, Chalmers
• Ståläng – Saga Karlsson och Anna Wrener, Chalmers
• Svalan – Helena Rengemo och Lowa Sund, Chalmers

Prisutdelning kommer att ske torsdagen den 22/3 kl. 16.30 på Nordbygg. Klicka här för mer information om tävlingen, de 41 bidragen och juryns utlåtande, eller kontakta Saga Hellberg, STD-företagen 08-762 67 06, saga.hellberg@std.se.

Det vinnande förslaget Gruvan.

Det vinnande förslaget Gruvan.

Kvalitativa konsulthandlingar

FiA -förnyelse i anläggningsbranschen – samlade konsulterna till en dag för att diskutera kvaliteten i handlingarna. En sak var tydlig, det är inte den tekniska kompetensen som brister. Däremot blir det en del slarvfel (mänskliga eller tidsbrist) och samgranskningen får ofta stryka på foten. En säkrare arbetsprocess, med tydliga steg, beslut och överlämningar, borde styra upp och skapa bättre förutsättningar.

När arkitekterna tystnar…

Rasmus Wärn skrev ett intressant inlägg häromdagen på SVD.se: Spelet om Slussen har bara börjat. Rasmus konstaterar att har det varit ganska tyst från arkitekterna som ritat på Slussenförslaget, såsom i många andra sammanhang. Man kan undra varför det har blivit så. Det är sällan arkitekterna som hörs i stadsbyggnads-debatten, utan oftast motståndare och politiker, som sällan försvarar ett förslag. Det finns flera skäl till detta. Till exempel att arkitekternas roll och inflytande generellt har minskat och att det kan innebära betydande risker för en arkitekt att ge sig in i en publik debatt om ett projekt. Många tenderar att blanda sak- och personfrågor och politikerna har ett långt minne. Inte sällan vill beställaren dessutom själv föra debatten.

Oavsett orsaker är detta en olycklig situation. Arkitekturen behöver också sina talesmän och försvarare. Arkitekter behöver gå ur sitt skal och synliggöra sina projekt och sin kompetens, de är ju faktiskt de mest kunniga i frågan.

Arkitekter, debattera mera!

Trögt för infrastruktur?

Från flera håll har det konstaterats att det går trögt med upphandlingarna från Trafikverket. Deras interna förnyelsearbete flyttar fokus internt och man har haft svårigheter att nu ut med den uppdragsmängd som var tänkt.

Produktivitetskommittén, som belyser Trafikverkets effektivitet, har låtit göra jämförelser mellan Sverige och Finland. Kommittén konstaterar att våra grannar är duktigare, för att de handlar upp årliga volymer. Bättring utlovas. Det bäddar gott om framtiden.

Detta har uppmärksammats bland annat i en artikel från Byggindustrin (2011-12-15) och det finns inte så mycket att anmärka på, förrän man kommer längre fram till en märklig slutsats: ”Nu till exempel Förbifarten (…) Trafikverket hade kunnat skippa konsultupphandlingar helt och vänt sig direkt till entreprenörerna” säger en representant från ett välkänt företag.

Vad menas med det egentligen? Att Trafikverket inte behöver konsulthjälp för att definiera produkten de tänker köpa eller att entreprenörerna inte behöver konsulthjälp för att projektera produkten de tänker leverera, utan sätter sig direkt i sin maskin och kör? Alla förstår att konsulterna behövs oavsett i vilket skede de arbetar och oavsett vilken beställare de har. Kostnad för projektering finns oavsett om den är synlig eller gömd i andra kostnader. Det är mer än olyckligt att en stor entreprenör låtsas förminska konsulternas roll och deras kompetens. Sällan hör man en konsult i bygg- eller anläggningsbranschen säga att entreprenörer inte behövs. Alla aktörer behöver ha klart för sig vilket bidrag och värde varje del i en komplex process levererar.

Energimyndigheten satsar på Future City

Energimyndigheten går in som medarrangör för Future City, tävlingen där skolor och näringsliv möts och bygger framtidens stad tillsammans. Energimyndigheten kommer att gå in som guldarrangör och deltar i styrgruppens arbete, från och med nu och två år framöver.  Det känns verkligen att projektet Future City tar stora kliv i rätt riktning.

När Energimyndigheten nu går in som medarrangör med ett långt engagemang i styrgruppen, är det bara ett ytterligare tecken på att tävlingen tagit stor plats i medvetandet. Det är meningsfullt, för att inte säga nödvändigt, att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor.

Energimyndigheten säger: – Vi gillar det ämnesöverskridande arbetssättet i Future City. Det ger på ett lustfyllt sätt både lärare och elever viktiga insikter i samspelet mellan teknik, energieffektivisering, klimat och samhällsutveckling.

Javisst, det är ytterst ämnesöverskridande arbete att vara samhällsbyggare. Och att de riktigt unga får upp ögonen för stadsbyggande, klimat och hållbarhet är ju livsviktigt för oss alla. Det är de som kommer att bygga framtidens städer och samhällen. Därför är det extra roligt och viktigt att Future City får stöd av en inflytelserik myndighet som Energimyndigheten, en instans som faktiskt kan påverka konsumenternas syn på energianvändning och hållbarhet. Välkommen ombord!

Läs med om Future på www.futurecity.nu,

Saga Hellberg, Tävlingsansvarig Future City

Är upphandling av äldrevården svårare än komplexa tekniska uppdrag?

Det pågår just nu en het debatt om upphandlingen av äldrevården. Upphandlingsrutinerna har uppenbarligen inte varit tillräckligt vassa och ett alltför stort prisfokus har varit avgörande för den kvalitetsbrist som många upplever. Det jobbas intensivt för att åtgärda detta och vi får hoppas att vi slipper skandalrubriker framöver.

Men man kan bli ganska fundersam när man läser om detta. För samtidigt upphandlas arkitekt- och teknikkonsultstjänster för miljardbelopp av offentliga upphandlare varje år. Oftast med det lägsta priset som avgörande parameter även här. Kompetens och kvalitet åsidosätts och priset blir den dominerande faktorn som påverkar utfallet. Det är en upphandlingsform som påminner mycket om äldrevårdsupphandlingen och utmaningarna är i många fall dem samma; det rör sig fortfarande om våra skattepengar och det handlar om att få den långsiktigt bästa lösningen, inte den billigaste för stunden. Det enda som saknas är en grävande journalist. Varför?